Tänk dig ett Sverige där varje gård har sitt eget bryggeri och där öl är mer självklart än vatten på middagsbordet. Så såg Sverige ut i början av 1800-talet. Men tiderna förändrades, och på bara ett sekel gick vi från hembryggd svagdricka till stora bryggerier och pilsnerfeber. Häng med på en resa genom en omvälvande tid i svensk ölhistoria. Vi garanterar innovationer, skandaler och en och annan festlig detalj.

Öl på var mans bord (och i var kvinnas gryta!)

Ja, för Sverige var långt ifrån jämställt …
I början av 1800-talet var ölbryggning en del av vardagen. Nästan varje hushåll kokade ihop sitt eget öl, ofta svagt i alkoholhalt men rikt på smak. Att dricka öl var faktiskt ofta säkrare än att dricka vatten. Folk hade koll på hur man kokade bort bakterier i mäsken, men dricksvattnet? Not so much.
Ett av de mest populära ölen var svagdrickan, ett maltigt, lättdrucket öl som passade lika bra till frukost (!) som till middag. Och det var helt normalt att även barn drack det.

Från träfat till industriproduktion (och lite fusk på vägen)

När industrialiseringen tog fart under 1800-talet insåg smarta entreprenörer att det fanns pengar att tjäna på öl i större skala. Små bryggerier började växa och fick konkurrens av de stora spelarna. I Stockholm, Göteborg och Malmö poppade det upp moderna bryggerier som Pripps och Carnegie.
En och annan bryggare försökte maximera vinsten genom att spä ut ölet med billigare ingredienser som socker och stärkelse. Fusk var ett återkommande problem, och vissa ölsorter var så utspädda att de knappt kunde kallas öl längre. Tack och lov upptäcktes fusket och Sverige fick strängare regler för öltillverkning.

Pilsnerboomen och tysk inspiration

En av de största förändringarna under den här tiden var införandet av underjäst öl, det vill säga lager. Tidigare var svenskt öl ofta överjäst (som ale), men när den tyska pilsnern slog igenom i mitten av 1800-talet ville alla ha det ljusa, krispiga ölet. Pilsner blev så populärt att det nästan helt trängde ut andra ölstilar i Sverige.
Pilsnerälskarna fick dock ett problem: den skulle lagras kallt. Utan moderna kylskåp blev lösningen att gräva ner öltunnor i källare och grottor. Vissa bryggerier hyrde till och med iskällare långt ute på landet för att kunna lagra sitt öl på rätt sätt.

Öl och nykterhetskamp

Mot slutet av 1800-talet började nykterhetsrörelsen få fart, och ölet hamnade i skottlinjen, även om spriten sågs som det största problemet. 1905 kom de första strikta regleringarna, och det berömda motbokssystemet var på gång.
Restauranger var kreativa i sina försök att kringgå restriktionerna. Det fanns till exempel restauranger som serverade öl i kaffekoppar för att dölja vad som egentligen fanns i glasen. Myndigheterna var dock ofta snabba med att slå ner på sådana knep.

Och när vi klev in i 1900-talet var öl inte längre en hemmabrygd dryck utan en industriell produkt. Tur att vi har gått ljummen svagdricka till kaffe till frukosten i alla fall.

Kolla in vår blogg för mer svensk ölhistoria.
Och ta reda på mer om vårt lokala bryggeri här.